Kistamässan är vår arena

Alltså de här grabbarna... Vems är de egentligen? Och vem har gjort att de är så duktiga? Det måste ju vara nån som smugit sig in när jag inte haft koll och tränat upp dem för så här duktiga kan de ju inte bara vara tack vare mig? Jag är så stolt så jag spricker! Älskade, älskade små pojkar!! ♥♥♥

Jag bestämde mig ganska sent för att jag skulle vara med på blandisutställningen på Kistamässan. Det som gjorde att jag bestämde mig var några olika faktorer:
1) Fortsätta testa Myzaq i mässmiljö. Hur skulle han klara att få lite press på sig i den miljön och prestera när det krävdes av honom?
2) Utställningen på Kistamässan är lite speciell, dels för att både Miqro och Mille gjort debut där och dels för att det brukar gå bra för Miqro där.
3) Det var länge sen vi var på utställning och jag tror att Miqro saknar det. Han gillar ju att visa upp sig...
4) Det var länge sen jag träffade vissa av blandisfolket

Jag tog med mig Michaela som sällskap och hjälp med hundarna. Tanken var att hon skulle ta hand om Miqro största delen av dagen och Myzaq medan Miqro var inne i ringen. När vi kom fram och slog oss ner hoppade Myzaq upp i min famn. Michaela tog upp Miqro men han ville bara vara hos mig så det slutade med att jag hade båda hundarna i knät och Michaela ingen... Tur att de är små och vill ligga på olika sätt så att båda fick plats...

Efter en stund såg jag en hund som satt en bit bort. Det såg ut som Zappa, fast hon såg så liten ut... Det måste väl vara Zappa? Jag gick fram och det var Zappa! Älskade lilla Zappa ♥ Jag pratade med hennes matte och blev så glad över att höra att hon har det så bra och mår så bra! Jag har funderat en del över den där hunden, vad det blev av henne och så så det var verkligen kul att se att hon har det finfint! 

Första klassen var öppen klass och där ställdes några som jag känner, bland annat:

Niko, som har så fint halsband och koppel ;)

La-Sia som tyckte att mattan var mysig

Och så älskade Zappa som slutade som tvåa i klassen

Nästa klass var Unghund 2, Myzaqs klass. Vi hade tränat lite innan och det funkade bra utanför ringen. Han kunde både stå fint och gå fint bredvid mig utan att bry sig om att det var folk och hundar runt omkring... Men hur skulle det gå inne i ringen när han fick all uppmärksamhet bara på sig? Jag gick in för att ha kul med min hund och strunta i all prestation. Ville han inte kunde vi ju alltid göra lite tricks, det brukar funka. När jag kom ut ur ringen igen svävade jag på moln. Jag hade kunnat åka hem där och då, min dag var gjord. Myzaq skötte sig exemplariskt!! Han hade full fokus på mig. Blev lite orolig en gång när han såg en stor hund precis utanför ringen men släppte det snabbt och fokuserade på mig igen. Jag var så stolt så jag höll på att spricka. Han KUNDE fokusera i en pressad situation i mässmiljö!!! Och länge också utan att tveka mer än någon enstaka sekund. Lycklig, lycklig, lycklig! När det sedan var dags för konkurrensen kom nästa utmaning - att fokusera i mässmiljö, i centrum med andra hundar som också rör sig i ringen. Det var inga som helst problem! Han struntade totalt i de andra hundarna och var coolheten själv! Så jäkla stolt och nöjd!! När placeringarna skulle delas ut visade det sig att det gick bra även där, Myzaq slutade på en andraplats av 9 startande! I kritiken stod det:
"Mycket trevlig positiv hane med ett trevligt uttryck. Mörka fina ögon, välbalanserad kropp. Något tunn front, bättre bröstdjup. Något rakt vinklad fram, bättre vinklad bak. Rör sig fantastiskt, står bra på sina tassar. Välvisad"

Lite läskig är hon domaren men säger matte okej så är det okej

Får jag godis går det lite lättare

Glad och godissugen kille :)

Han är så snygg när han rör sig! Synd att bilden är suddig...

Matte, vågar jag prata med henne eller? 

Mattan var SÅ mysig att jag måste rulla mig, massor

-Tokhund, vad gör du?
-Rullar ser du väl...

Står och laddar, därav frambensställningen ♥

Men vadå, den är ju så mysig! Snälla då...

Vad vill du att jag ska göra matte?

Då rullar jag en stund till istället...

Alltså kolla hur han rör sig ♥
(Vinnaren i klassen blev Qlura, den fläckiga aussien bakom)

Så duktig!! 

Ja, han vill komma upp men ändå... 

Rulla lite till...

3 av småhundarna i klassen

En andraplats!!! 

Matte, får jag sova snart? 

Medan Myzaq var inne i ringen hade Michaela fullt sjå att hålla Miqro utanför samtidigt som hon skulle fotografera oss... Miqro tyckte att det var sjukt orättvist att inte han fick komma in och visa upp sig!! Istället tog vi en sväng på mässan. Det var också kul, tyckte Miqro. Vi tittade på kaniner, papegojor och illrar. Alla var spännande att titta på och Miqro gick hela tiden och letade efter fler djur att titta på. Det var som att ha med sig ett barn... Hela dagen var Miqro supertaggad och det var så kul att se honom så för det är inte ofta han är så engagerad under så lång tid. Myzaq tyckte också att det var spännande att gå omkring på mässan men var inte lika engagerad som Miqro... 

Till slut blev det då äntligen Miqros tur att gå in i ringen! Innan vi kom in övade vi lite. Då kom en bekant och började prata... Jag blev då utskälld... Här går vi för att träna och så börjar du prata!? Inte okej, sa Miqro... Det var bara att lyda order... Sen kom Hanna och försökte distrahera. Det funkade så där men när han såg att hon också hade korv tog han förstås korv både av matte och Hanna...

In i ringen och full fart fram till domaren, hon hade ju godis... Men rör mig inte, jag vet att du har godis så jag äter hellre det tack! Till slut lyckades dock domaren känna igenom Miqro utan att han fjantade... Lilla hjärtat, så ivrig ♥ Runt och fram och tillbaka sprang vi med fullt fokus som vanligt. Uppställning, hur snyggt som helst! HP och in i konkurrensen. I konkurrensen placerades hundarna ut till det var Miqro och Pixie kvar. Det kunde ju gå precis hur som helst! Vi sprang runt ett par varv innan domaren annonserade att det var vi som vann :D Vi vann! Det är tredje vinsten just i Kista så det är verkligen vår arena :) Stolt Miqro fick bli fotograferad med en stor rosett och vann bland annat 12 kg hundmat. 

Efter valpklassen var det så dags för den stora BIS-finalen. Vi ställde upp oss och stod så fint vi bara kunde, mer kan vi ju inte göra... Till slut räckte domaren upp rosetten och sa att det var vi som blev BIS, vi vann BIS!! Vi vann hela utställningen!! Som jag har längtat efter det. Vi har vunnit vår klass ganska många gånger faktiskt men aldrig blivit BIS tidigare så det var jätteroligt!! Miqro blev stolt som en tupp när han fick ännu en rosett att posera med. Dessutom tittade ju alla på honom och fotade och hade sig. Oj vad han njöt min lilla diva!

"Mycket trevlig 7-årig veteranhane med mörka fina ögon, ett härligt uttryck med en bra hals- och rygglinje. En bra ansatt svans, bra front och bröstdjup. Står bra på sina 4 tassar. Bra päls och lyster. Rör sig mycket trevligt med höga frambensrörelser" (Egentligen står det "Bra ansad svans" men jag antar (och hoppas) att det är en felskrivning :D ) 

Äntligen är det min tur!! Ser du att hon har godis matte?

Höga frambensrörelser var det ja :)

Titta, den kan hoppa!

Jag tycker att den här bilden är rolig. Har
ingen aning om vad jag gör dock...

Precis här får jag veta att vi vann klassen :)

Jaaaa, vi vann!! :D

En blick av samförstånd, vi är bra ♥

Vad gör du matte? Fotograferingen är inte klar än, stör inte! 

Är den där vår? Verkligen? 

Vad gör du här? Vända på "prishunden"? Ja, okej då, bara du fotar sen! 

Lycklig tjej :)

Ännu en blick av kärlek. Det här gjorde vi bra tillsammans! 

Stolt och nöjd kille med stor och fin rosett! 

Slutligen måste jag lägga in en bild på stackars Myzaq som fick vara i Michaelas famn medan matte pratade och Miqro fick massa uppmärksamhet...

STORT STORT TACK för allt! Bra anordnat, trevliga bekanta och vänner och fina priser :) Tack Michaela för jättetrevligt sällskap och hjälp med fotografering och hundar!

En sak till måste jag förresten berätta... Jag blev så himla stolt och glad när jag fick massa beröm av en person. Jag pratade med henne efter att jag varit inne i ringen med Myzaq och svävade på mina moln över hur bra det gick. "Det visste jag väl. Det såg jag redan när vi kom att det skulle gå bra för honom och det kan ju inte göra annat när det är du som har honom. Jag har berättat för mina vänner att du är så duktig med dina hundar" Jag sa att jag blev generad över allt beröm och fick då till svar "Det ska du inte bli. Du har ju talang. Ta vara på den istället. Du är jätteduktig på hund". Alltså, kan man få mer positiva ord. Jag blir så glad, så stolt. Så kul att någon tycker att jag är bra, och säger det! ♥