onsdag 30 december 2015

Jag lånar en sheltie :)

I söndags flyttade en sheltie vid namn Zelda in för att bo hos oss några veckor. Första kvällen var lite jobbig, nytt ställe, nya människor, jobbigare katter än hemma osv. Mina katter flyttar ju inte direkt på sig om man säger så, snarare tvärtom, så när Curre låg i dörrhålet och Zelda hamnade på "fel" sida blev det jobbigt. För övrigt gick det bra och hon gjorde inte så mycket väsen av sig. Jag testade att klicka henne lite och det köpte hon ganska bra.

Under gårdagen mjuknade hon lite mer och började känna sig som hemma. Katterna var inte lika farliga och hon försökte busa lite med Myzaq. Imorse när min väckarklocka ringde kom hon flygandes "Äntligen är du vaken!" och sen gosade vi i sängen, kramades och pussades. Det var så mysigt! Resten av dagen har jag dock varit en elak tant och Zelda har haft kontakt med sin matte under dagen. Det roliga är att Kajsa förstår hur jag tänker och funkar så jag kan skriva saker som kan låta lite "grymma" utan att hon får panik för sin hund ;) 

Zelda skriver:
Matte, tanten är dum. Jag måste åka läskig buss...
Matte Kajsa svarar: Men usch på tanten *brustet hjärta*
Zelda: Ja jag ska fundera på om jag ska förlåta henne...
Kajsa: Ja fundera länge och se till att hon fjäskar ordentligt!
Zelda: Det ska jag
Kajsa: Bra det!
Matte... Tanten är jätteelak!
Kajsa: Åhh igen *brustet hjärta*
Zelda: Jaaaa.... Jag försöker och försöker komma ut men hon säger bara nej... *gråtande gubbe* 
Kajsa: Usch då! Inte bra. Att man ens överlever *förvånad gubbe* 
Zelda: Det gör jag inte. Kom och rädda mig!
Kajsa: Tyvärr matte är Elisvakt och kan inte hämta dig! Du får stanna med snälla tanten
Zelda: Åhh nej! 
Nu är vi visst på väg hem säger hon... Undrar om jag får mat då?
Kajsa: Man kan ju hoppas att hon inte svälter dig också till råge på allt!
Zelda: Hittills har jag fått mat när de andra fått mat men jag fick inte äta ur vilken skål jag ville... Inte nån gång... *ledsen gubbe* 
Kajsa: Men fy va hemskt! Precis som hemma *blinkande gubbe* 
Zelda: Men jag trodde att det var bättre regler här.....
Zelda: Matte, matte, jag fick mat! Men jag fick inte äta upp tantens macka...
Kajsa: Det var riktigt dåligt! 
Zelda: Ja... men jag tycker om henne lite ändå...
Kajsa: Vad bra att ni kommer överens för det mesta! *blinkande gubbe* 
Trött nu...
Kajsa: Ja varit mycket som dumma tanten tvingat med dig på *blinkande gubbe* 

Stackars, stackars Zelda. Det är inte lätt att vara hund i vår flock, Det roliga var att Myzaq har varit hennes stabila punkt idag (förutom jag då) och han har verkligen visat framfötterna som trygghet, hur cool som helst :) Ny dag med nya äventyr imorgon och i helgen hoppas jag att vi kan ta oss till ridhuset och leka lite agility också :) 

Här nedan följer några fler bilder från Zeldas första dagar hos oss. Bildernas kvalité är att skämmas över men min mobilkamera är verkligen värdelös! Dock sägs det ju att en bild säger mer än tusen ord så... 
Oh no, katten kommer, jag drar! (första kvällen)

Var har jag hamnat? Lite bekymrad första kvällen...

Till slut sov hon ändå gott i soffan ♥

Inga problem alls med de andra hundarna ♥

Andra kvällen var hon lite mer avslappnad :D

Imorse när jag varit på toa var alla hundarna i sängen :) 
 
Har man trasig bil får man åka buss till jobbet...
Helt okej, sa Myzaq ♥
 
Nu ser jag fram emot att lära känna Zelda mer. Hittills är jag väldigt nöjd med henne. Hon är supergosig, lättsam och bra att ha att göra med. Det är kul att lära känna nya hundar. Tack snälla, snälla Kajsa för att jag får låna Zelda!!! ♥

måndag 21 december 2015

Hantverk = terapiarbete ;)

Hoppsan! Jag har visst pysslat lite på sista tiden kan man säga... Jag har mått dåligt och pysslandet får mig att må bra så då har det blivit en del. Att sen människor uppskattar det jag gör och vill beställa hantverk från mig är ju bara jättekul och då blir jag kreativ tack vare det också. En bekant ville ha tre halsband och två tillhörande koppel. Det blev klart häromdagen:

För länge sen höll jag på mycket med fleece och flätade både koppel och kampgrejer (fleeceflätor, kampflätor, kampisar, knutar, kampknutar, hundleksaker; kärt barn har många namn). Jag tröttnade lite men för ett par veckor sen fick jag ny inspiration av Rebecca så igår och idag har det blivit några nya flätor med den metoden som hon lärde mig. Tack så mycket Rebecca. Det var roligt och blev snyggt :)

fredag 18 december 2015

Julfotografering på jobbet

Rebecca och jag bestämde redan förra veckan att vi skulle fota våra hundar när vi fått upp julgranen på jobbet. Idag blev det av och vi fotade alla våra hundar i entrén på jobbet. Det var inte helt lätt men till slut fick vi till några riktigt bra bilder på våra fyrbenta kärlekar:





Den här sista bilden tycker jag är helt underbar. Casper fick kommandot "kanin" och han kämpade länge innan han till slut nästan lyckades med kommandot trots den hemska tomtedräkten... Miqro och Myzaq kollar på Casper och undrar vad han gör? Macho ser ut att tänka "Jag har blivit tillsagd att sitta här så det är bäst att jag sitter stilla" 

♥ Underbara älskade hundar! ♥

tisdag 15 december 2015

Stora Stockholms hundmässa 2015 (och så Miqro)

Det tog ett helt dygn att landa efter helgens hundmässa. Jag har haft massor av intryck att smälta och jag har som svävat på moln hela helgen. Tänk vad underbart det är med hundlivet! Nu ska jag göra ett försök till att blogga om den roligaste helgen på väldigt länge. 

För några veckor sen fick jag frågan om jag ville hjälpa till i rasmontern på Stora Stockholms Hundmässa. Självklart ville jag det! Jag har ju världens bästa ras och vill så klart få fler att upptäcka den. Jag har längtat efter den här helgen och varit lite nervös för hur det skulle gå. Både Macho och Myzaq skulle följa med, hur skulle det gå? Skulle de sköta sig? Skulle jag behöva ha dem med mig när jag kollar på resten av mässan? Blir inte det bökigt? Hur är de andra som ska stå i rasmontern? Jag hade träffat Inger och Mari en gång tidigare men de andra hade jag ingen aning om vilka de var. Hur skulle jag bli välkomnad av rasklubbens medlemmar? Ja, frågorna var många men nyfikenheten var större och jag längtade. 

Tidigt, tidigt i lördags morse kom Yvonne och Robert och plockade upp mig. Samtidigt lämnade de Lova och Hugo som skulle vara med Ola under dagen (vilket blev ett helt äventyr bara det...) Vi kom fram strax efter åtta och jag gick till vår rasmonter. Ingen var där. De kommer väl snart, tänkte jag så jag väntade... och väntade... och väntade... Jag hade ju ingen aning om vad som skulle göras så jag stod där som ett fån, pratade lite med en nyfiken som kom och gick förbi. Till slut dök Inger och Lotta upp och fixade det sista i montern och jag fick lite information om vad som gällde och så. Det hade varit så mycket trafik så de hade fått parkera mycket längre bort än de planerat... Egentligen skulle jag inte stå i montern förrän på eftermiddagen men jag blev liksom kvar där och tur var väl det för JÖSSES vad mycket folk det kom!! 

Vi var 4-5 personer i montern hela dagen och alla pratade hela tiden med människor som verkligen var genuint intresserade av rasen och ställde bra frågor. Det var superroligt och en som var lite ansvarig över montrarna sa att vår monter var en av de som var mest besökta av alla rasmontrar. Det är ju jätteroligt :) Många trodde så klart att det var chihuahuor så det var kul att chihuahuorna var i montern bredvid så att vi kunde jämföra utseendet på hundarna. Vi pratade dock om att dvärgpinschern också borde varit i närheten eftersom släthåriga russkiy toys är rätt lika dem. 

Hundarna skötte sig fantastiskt bra och mest imponerad är jag av Myzaq. Att Macho skulle tycka att det var kul med uppmärksamheten var jag inte så fundersam över men att Myzaq fann sig så bra är helt otroligt! Visst tyckte han att det var lite jobbigt när jag släppte ner honom i hagen och första gången jag gick iväg la han sig under stolen... Under dagen vande han sig dock att vara där så då satt han på stolen och spanade om jag gick iväg :) 

Erik som var i montern blev kompis med Myzaq, så pass mycket att Myzaq till och med la en tass på Eriks kind - stolt matte! På söndagen när det var något lite mindre folk gjorde Myzaq massa tricks i gången utanför montern när det stod folk runt omkring och tittade - stolt matte! Myzaq gick fram till människor och var nyfiken och intresserad av dem - stolt matte! När det kom folk som vi känner till montern blev han glad, även om inte jag var där - stolt matte!

Under lördagen var jag i montern nästan hela dagen till det var dags att åka hem. Det gick liksom inte att komma därifrån och så länge det finns trevliga och engagerade människor att prata med är det ju superroligt att få prata hund och framförallt sin favoritras. Så här såg det ut största delen av lördagen vid vår monter:

Under söndagen var det lite lugnare så då tog jag mig faktiskt tid att gå omkring på mässan och kika lite. Jag hann inte alls kolla så mycket som jag brukar och rasmontrarna hann jag inte titta i alls, jag prioriterade tillbehörsmontrarna och det finns alltid mycket skoj att kika på! Jag pratade med några fodermänniskor, det är alltid intressant att höra om olika foder tycker jag! Dock skulle jag aldrig någonsin välja Pedigree om man ska välja foder utefter säljare. Maken till oengagerad och nonchalant försäljare får man leta efter! Han hade ingen koll på fodret de nyss lanserat och han var inte intresserad av att svara på mina jobbiga frågor... Otrevlig var vad han var! 

Däremot var det några andra montrar som hade väldigt trevlig personal där jag stod och pratade ganska länge med vissa :)
* Terapihundskolan där jag fick veta mer om vad det innebär och hur det fungerar, är lite sugen på att gå en terapihundsutbildning med Miqro så jag får undersöka det lite närmare. Det verkar himla skoj!

* Hundsteg där jag bara ville kolla läget och hålla mig uppdaterad på vad de håller på med. Jag gillar deras tänk och sätt att träna hund så jag är jättesugen på att gå nån utbildning för dem framöver. Jag fick också vara med i en tävling så har jag tur kanske jag kan vinna en kurs :) 

* Jag vet inte vad montern hette men jag var och "skällde ut" hundkapplöpningsfolket. Jag pratade med dem förra året och de skulle skicka ut mail till mig. Jag fick aldrig nåt så jag talade om det. Nytt försök så får vi se om det funkar den här gången. Jag tycker att det skulle vara kul att testa låta Myzaq springa på en sån bana :)

* Svedea försäkringar pratade jag med länge och jag är sugen på att byta. Jag ska kika lite mer på deras villkor och så och se om det är värt det. Trevliga var de iaf men det är klart, de är ju försäljare ;)

* 100 hundkoll hade en intressant "kortlek" där man kunde välja ett antal kort med övningar som man kan göra under promenaden. Jag tycker ju att jag är bra på sånt men ändå när jag väl ska göra nåt är det tomt i huvudet så jag tänkte att en sån kortlek kanske kan vara bra att ha. Nu ska jag bara försöka använda den också ;) 

* Slutligen var det en monter med två trevliga tjejer från Skåne. De berättade om en ny social media-app som alldeles nyss lanserats. Man kunde vara med i nån tävling om man skaffade sig ett användarnamn på plats. Jag tackade för informationen och sa att jag skulle undersöka appen men inte just då. Jag bad dem skriva ner åt mig vad appen hette så att jag kunde kolla upp det vid ett senare tillfälle. Här är lappen jag fick, så himla gulligt!

Vi pratade om lite annat och det slutade med att de kom förbi rasmontern för att titta på mina hundar :) Det var två väldigt trevliga tjejer måste jag säga. Dem hade jag lätt kunnat bli kompis med :) 

Det hände verkligen massa roliga saker under helgen och just nu struntar jag i att det här inlägget blir überlångt. Jag måste bara berätta. Allt bara bubblar i mig.

* Två personer sa till mig att de följer mig på Facebook och tycker att det är roligt att läsa vad jag skriver både där och i bloggen fast de inte skriver nåt. Kul att det jag skriver uppskattas! Jag skriver ju mest för mig själv och tycker mest att jag surrar :P 

* Flera personer kände igen mig fast jag inte trodde att de skulle göra det. Varför skulle de känna igen lilla obetydelsefulla mig liksom? Men det gjorde de tydligen så det var kul!

* Många jag känner kom och sa hej och pratade och när vissa kom blev Myzaq så glad så glad. Gladast blev han dock de två gångerna som Rebecca kom och sa hej. Första gången var han i min famn och när hon kom klättrade han över till hennes famn. Andra gången var han i hagen och då började han skälla för att han blev så glad. Då drog han igång de andra ryssarna också och det var enda gången på hela helgen det var så livat i vår monter :) 

* Några bekanta ansikten blev mer bekanta efter att det visade sig att vi kände igen varandra och började prata. 

* Jag fick massa positiva ord av Michaela och hennes mamma och de ville absolut gå fortsättningskurs i rallylydnad för mig till våren. Jag pratade även med Denice som tyckte att det var en bra idé så det blir förmodligen en sån kurs framåt vårkanten. 

* Betty och Kajsa kom förbi. Myzaq och Betty betedde sig exakt som första gången de träffades, lekinviter och morr på samma gång. Jag har inte sett det beteendet på det viset hos Myzaq med någon annan hund än Betty. Det måste ju tyda på att det är någon slags hatkärlek dem emellan :) 

Monkey var en bra värdinna vid montern

Älskar Machos min ♥ Här i famnen på Erik
tillsammans med Lexie som är prazsky krysarik
Foto: Lexies matte Felicia

Visst kan jag ligga på bordet, bara jag får godis

Här är hundarnas fina hage där de var när de inte
var ute och pratade med alla människor

Det var roligt att stå i montern tydligen :)

Vad hände med Hugo och Lova hos Ola då? Varför blev det ett äventyr i sig? För det första var Ola sängliggandes med världens förkylning. Det gjorde ju inget för Lova och Hugo behövde ju bara sällskap och komma ut och kissa ett par gånger trodde vi.... När Ola vaknade på förmiddagen hade Hugo både bajsat på golvet och kräkts. Dessutom hade ena katten bajsat på badrumsgolvet och fått med sig skit ut i hallen... När Ola tog ut hundarna var dessutom Lova lös i magen och båda spetsarna fick skit i pälsen... Stackars Ola var helt knäckt! Resten av dagen gick det dock bra då magarna verkade lugna ner sig... Men ändå... Det var inte riktigt som vi hade tänkt oss... 


Slutligen, mitt hjärtas fröjd som fick spendera helgen hos sin högt älskade extrafamilj. Han blev SÅ glad när de kom och hämtade honom i fredags så han visste inte var han skulle ta vägen. Han har haft det så bra och han har fått skogspromenad, tricksa, spela tv-spel och gosa. Jenny berättade dock två saker som jag faktiskt måste skriva om. Det är bara SÅ typiskt Miqro! 

1) Han brukar alltid sova i Tobias säng men natten mellan lördag och söndag ville inte Tobias det eftersom Miqro boffar på nätterna lite då och då. Tobias är Miqros allra största idol och den bästa han vet så han visste inte riktigt var han skulle ta vägen när han inte fick sova hos honom. När Miqro bara vankade omkring fick Jenny säga till honom på skarpen att gå och lägga sig i sin korg. Då lommade han iväg ut i vardagsrummet och satte sig på soffan i sin ensamhet och glodde mot den stängda dörren till Tobias rum... Stackars, stackars Miqro...

2) På skogspromenaden fick han springa lös. De kom fram till ett omkullvält träd och Miqro stannade och sa att han inte kunde ta sig över. Jenny sa åt honom att hoppa men han bara stod och stirrade med sina stora ögon. Jessica, som var med, lyfte då upp Miqro och lyfte honom över stocken... När de kom fram till nästa stock gjorde Miqro samma sak men den här gången tittade han direkt på Jessica. Jenny sa åt honom att hoppa och påminde honom om att han är agilityhund men han tittade på Jessica med sina sorgsna ögon och fick som han ville, hon lyfte honom över även denna stock...

Vad ska man säga? Det är Miqro liksom... Jag älskar Miqro fast han gör mig galen ♥

Tack snälla ni för att ni tar så bra hand om min skatt!! Ett extra tack till Hanna som tricksar med honom och filmar så att jag får se vad ni gör! Tyvärr är det på Instagram så det är svårt att visa i bloggen :( 

Nu tror jag att jag har fått med det mesta från helgen. TACK alla inblandade!! TACK Yvonne och Rebecca för att jag fick lifta med er till och från mässan! TACK alla vänner och bekanta som jag träffat! TACK alla nya bekantskaper som jag fått! Och TACK alla härliga människor som kom till vår monter och visade intresse för vår härliga ras russkiy toy! 

lördag 5 december 2015

Agilitykurs med Myzaq

Tack snälla, duktiga Enya för en mycket givande och bra kurs idag!! Jag är så himla nöjd! Nöjd över att Myzaq klarade miljön riktigt bra. Nöjd över att han orkade hela kursen. Nöjd över att han tycker att det är roligt. Nöjd över att han var glad varje gång det var hans tur. Nöjd över att han läser mig bättre än jag trodde. Nöjd över att vi fick till riktigt bra hindersug. Nöjd över att du tyckte att jag tänkte rätt och jobbade på rätt sätt med honom. Nöjd över att få en bra plan för det här med belöning. 

Idag är första gången jag känner att jag faktiskt kunde gå kurs med Myzaq och att det gav något för både honom och mig. Nu känner jag hopp inför framtiden att det kanske faktiskt kan bli en bra agilityhund av honom. Dessutom har jag fått lite verktyg på hur och vad jag kan träna med honom själv för att det ska gå framåt. 
Dagens bana

Efter banvandring och bananalys var det dags att prova. Början av banan var ett tvingat framförbyte som gick över i en raksträcka (typ) och först var Myzaq osäker på vad som skulle hända så han var försiktig. Samtidigt var det i princip första gången jag gjorde ett tvingat framförbyte så jag visste inte riktigt heller vad jag skulle göra. Slutet av raksträckan var en böjd tunnel och den var jätteläskig! Jag var lite förvirrad och litade inte på att Myzaq förstod mig så vi var väl osäkra båda två... Vi fick köra samma sträcka en gång till och då jäklar gick det undan. Då visste Myzaq vad som förväntades av honom och då satte han ordentlig fart minsann! Den farten har jag nog aldrig sett på honom i agilitysammanhang.

Nästa del var en treadle och den hade vi svårt att få till men med lite förenklingar gick det skapligt. Det är liksom svårt för den stackars hunden att göra rätt när matten gör fel... Under tiden vi försökte göra rätt tog vi den böjda tunneln många gånger och till slut var den rolig istället för läskig - vinst!! 

Paus och Miqro tyckte att det var hans tur och blev ledsen när han inte fick komma ut ur buren...

I nästa omgång började vi med kombinationen vi slutade med innan pausen. Det var fortfarande svårt :P Nästa svårighet hade jag banvandrat helt galet för jag visste att det inte skulle funka... Jag vet inte vad bytet heter men man liksom drar hunden till sig så att den kommer på rätt sida hindret och sen skickar man den över hindret i som en båge... Jag har testat det på Miqro och det funkade inte på honom men jag testade och Myzaq gjorde nästan rätt men var helt förvirrad så vi tänkte om. Det blev framförbyten istället och då gick det skapligt, även om det var jobbigt att svänga tight runt ett hinderstöd tyckte Myzaq. Han vill hellre hoppa långt :P 

Slutet av banan var i närheten av där de andra kursdeltagarna satt. Där var även hundar som skällde till ibland. Superläskigt, sa Myzaq och ville inte gärna springa in i en böjd tunnel MEN han gjorde det! Hindret efter var dock läskigt för då ville han bort från de andra så fort som möjligt men vi körde på ändå. Viktigast är att det är roligt och att han känner att han lyckas! 

Efter ytterligare en paus där de andra fick träna körde vi hela banan från början till slut och vi fick till det riktigt bra faktiskt :) Visst, det var långt ifrån felfritt men vi fick till många byten på ett bra sätt och han läste det jag ville riktigt bra men framförallt hade han skaplig fart och tyckte att det var roligt :) Han tyckte, som sagt, att det var läskigt med hindren nära de andra men han tog nästan alla hinder trots att det var skitläskigt - seger!!

Till slut det här med belöning. Enya tyckte att jag tänker rätt och hon la till en aspekt som jag inte tänkt på. Hon tyckte att det var viktigt att jag inte testar att köra lekbelöning förrän han är trygg och säker att leka i olika miljöer. Om jag börjar med att testa lekbelöning och så vill han inte leka och så får han godis istället... Då kommer han ju inte att leka eftersom han vet att han får godis om han inte leker... Jag ska alltså fortsätta belöna med godis och med att han får hoppa upp i min famn när han är extra duktig. Parallellt med det leker jag med honom hemma och flyttar ut leken successivt för att så småningom kunna leka på andra platser och kanske till slut som belöning. Det tycker jag låter som en bra plan för godis funkar helt okej och att hoppa upp i min famn är ju det bästa så det blir bonusen när han är extra duktig. 

Som sagt, jag känner mig mycket nöjd med dagens kurs och är nu taggad att träna vidare! Här är bilder på några av de andra deltagarna. Blev tyvärr inte så att jag fotade alla men stort tack för idag!!

Tenchi, klassens stjärna ;)

Nej, Enya står inte och surfar, hon tar tid ;)

Felicia och Bella

Tenchi leker med matte och ser lite farlig ut :D

torsdag 12 november 2015

Att välja ras...

Hej och hå, nu var det länge sen jag skrev i bloggen märker jag. Livet rullar på även om tävlingarna har tagit vintervila. Träningen har också minskat i intensitet. Visst tränar vi emellanåt men inte alls lika intensivt och effektivt som innan. Miqro har bestämt sig för att det är vintervila så han har inte ens velat följa med till ridhuset de senaste gångerna vi varit där... Den gången jag övertalade honom var han inte speciellt engagerad i att träna så han får helt enkelt vila och så kör vi lite tricks och småträningar på hemmaplan istället. 

Under vintern har jag som mål att träna mer effektivt med Myzaq. Jag vill se vad han har att ge och vad jag kan kräva av honom. Jag vill så gärna att han ska bli en tävlingshund men jag är inte fullt lika övertygad om att han håller med tyvärr. Det är mitt mål att under vintern ta reda på vad Myzaq har för planer med framtiden. Med tanke på det har tankarna börjat snurra...

Vad händer om det visar sig att Myzaq inte vill tävla? Vad händer om han vill fortsätta träna men inte klarar pressen att tävla? Vad händer om han inte orkar träna intensivt utan bara vill träna korta stunder? Vad händer om han helst inte vill träna alls utan mår som bäst av att bara vara sällskapshund? Jag vet inte men tankarna snurrar... Det jag vet är att oavsett vad Myzaq bestämmer sig för så kommer han alltid att vara min bebis. 

Miqro är 7 år och även om han är i sin bästa ålder nu så är han inte purung längre. Om inte Myzaq vill tävla tar det några år innan jag har en hund som är klar för tävling. Om Myzaq däremot får för sig att tycka att tävling är kul så har jag mycket tid med honom innan han blir pensionär. Om jag skulle ha ytterligare en hund nu så får vi fyra hundar i familjen och fyra hundar är ganska många hundar... Miqro kommer att vilja fortsätta träna och tävla till han trillar av pinn men hur blir det med Myzaq? Det är klurigt. Om, om, om...

Även om jag tänker ge Myzaq vintern på sig att visa vartåt det lutar så har tankarna ändå börjat snurra på nästa hund. Jag har hela tiden sagt att nästa hund också blir en russkiy toy men med tanke på hur Myzaq har utvecklats (eller inte utvecklats) så har jag börjat tvivla lite. Jag tror att russkiy toy är en bra ras för mig men det finns fler alternativ, och finns det alternativ som är bättre? I Uppsala Hundvänners LKK där jag är aktiv har väldigt många av medlemmarna shelties. Jag har aldrig varit intresserad av shelties förut men nu när jag sett dem på närmare håll och sett deras egenskaper och personlighet har jag blivit lite sugen. Pälsen och att de har lätt till skall är det främsta som talar emot, plus att det finns rätt stor osäkerhet hos vissa. En bra sheltie däremot är en riktigt häftig hund.

Nu har jag alltså börjat klura på vilken ras min nästa hund ska bli. Jag har inte sagt eller tänkt när nästa hund flyttar in men förr eller senare kommer den dagen och då är det bra att veta vilken ras man vill ha. Det roliga med russkiy toy är också att det är en liten ras och att man då kan få vara med och forma hur rasens framtid ser ut. Det är en riktigt rolig ras som har massa bra egenskaper men det är sheltie också... Tankarna snurrar vidare...
 

lördag 10 oktober 2015

Rallytävling på hemmaplan


Så här trött blir man efter en halvdag på Brukshundklubben när man kämpat och presterat så bra man bara kan på tävling för att sedan vänta massor av timmar på att matte och brorsan ska bli klara med sitt. Kom igen matte, vi kan väl åka hem nu? Eller åtminstone åka nånstans där jag får springa så mycket jag vill? 

Den här lilla killen som jag varit så bekymrad över på sista tiden gjorde sin matte glad idag. Han gjorde verkligen sitt bästa och vi tog oss igenom hela banan utan några jättestora problem. Visst, han ville inte stå men det har vi ju knappt tränat på så det var inte så konstigt. Han klättrade på mig vid ett tillfälle, men det var endast vid ett tillfälle, och jag fick honom till och med att lägga sig ner till slut! Känslan av att det faktiskt är möjligt att ta sig igenom en rallybana med en positiv hund infann sig. Periodvis var han faktiskt till och med glad och framförallt hade vi en fin kontakt. 

Jag fokuserade på att vara avslappnad och glad och "laddade" inte så mycket innan start utan gjorde lite tricks och gick in på banan innan han hann tänka, det tror jag var bra. De flesta felen stod jag för genom att stanna och vänta på Myzaq i svängar och sånt när jag egentligen borde röra mig. Sen stod Myzaq för en del fel genom att titta sig omkring på vad som hände runt omkring och så hade vi ju det där ställandet som blev -10. Det enda jag inte kan se vad som blev fel är på skylt nummer 3, sidosteg till höger. Det kan vara det att jag tar ett för "rakt" steg eller att jag saktar av eller nåt sånt kanske men jag förstår inte riktigt... -3p för förarfel blev det hur som helst.

Kommentaren var "Bra jobbat i kylan" och ja, Myzaq tyckte att det var ruggigt men han kämpade på och jag är supernöjd! Nu kan vi gå till vintervila med en positiv känsla i både rally och agility!





Divan då? Han som fick en bonustävling i fortsättningsklassen bara för att matte ville tävla och kände att det var lagom att tävla på hemmaplan. Hur gick det för honom? Vi tar det från början...

Eftersom Miqro egentligen är klar i fortsättningsklassen har vi börjat träna på högerhandling, som kommer i nästa klass. Det har vi tränat på väldigt många av våra kvälls/nattpromenader på sistone och jag har skickat honom fram och tillbaka mellan höger och vänster fot. Det tycker han är kul och han får ju godis och beröm. I förrgår kväll kom jag på att jag kanske skulle testa lite av fortsättningsklasskyltarna innan vi skulle tävla. Jag körde sitt framför, höger ingång. Miqro, som den lydiga och duktiga hund han är, gick fint in och satte sig i höger fot och jag fick kämpa för att få honom att gå runt och in till vänster. Tur att jag testade!

En skylt som vi alltid har haft svårt för är sitt, stå, gå runt. Idag var inget undantag. Miqro hade otroligt svårt att stå stilla medan jag gick runt. Han ville följa med runt (vilket han aldrig brukar göra) och han satte sig när jag var halvvägs runt. Vi tränade och tränade innan vi skulle in på banan. Till slut klarade vi det 3 gånger på rad så då vilade vi. Sen testade vi precis innan vi skulle gå in och det funkade. Skönt! När vi kom till den skylten, som var nummer 3, tyckte han själv att han satt fel så han rättade till sig och sen ville han inte ställa sig upp. När han väl stod gick det fint att gå runt honom men då var det redan för sent, vi hade redan fått fel övning eftersom han satte sig två gånger... Surt! 

Inför nästa skylt vet jag inte hur han tänkte för då tyckte han att det var en bra idé att sätta sig när vi nästan var framme vid skylten. Dock reste han sig lika snabbt och gjorde det han skulle. Jag vet inte om domaren inte såg vad han gjorde eller om hon såg mellan fingrarna på det för vi fick inga minuspoäng alls. Även skylten därefter tycker jag att vi borde fått minuspoäng eftersom han sätter sig två gånger men inte heller det fick vi några minus alls för. Eller var det så att felen skrevs på fel rad för i 8:ans frestelse som kommer efter fick vi -3p för bristande samarbete och det känns som att det skulle kunna passa in på skylten innan, där han sätter sig två gånger. Annars vet jag inte vad vi gör för fel i 8:ans frestelse riktigt.... 

På de två följande skyltarna hade jag nog inte protesterat ifall vi fått några nos eller bris heller faktiskt men inga minus... På skylt nummer 12 (när han ska sätta sig i spring) får vi två minus för bristande samarbete och snett sittande. Svårt att se hur snett han sitter men med tanke på alla andra minus jag tycker att vi borde haft så köper jag den minuspoängen ;) Slutet var fint och att hoppa hinder i fotposition är ju inte så svårt tycker Miqro. Kommentaren blev "Jättefin runda - mycket fint samarbete" och poängen slutade på 85, en 6:e placering. Jag är inte så nöjd med hur nippertippan skötte sig men han är ju så rolig att jobba med och det gällde ju inget så det är helt okej ändå :) Vi har roligt och han klarade 8:ans frestelse trots att det var kattmat som ena frestelsen!!





På det hela taget? Mycket nöjd med dagen!! Visst, den blev lång men jag hade så trevligt sällskap så det gjorde inte så mycket faktiskt och visst var det kallt men jag överlevde det också. Stort tack för idag alla inblandade!

Avslutningsvis vill jag rikta ett stort, stort tack till alla som stöttat, hjälpt och sagt peppande ord till mig angående Myzaq! Nu känner jag lite hopp igen och hoppas att vi kan komma ut till våren med nya krafter och tävla och visa vad vi verkligen kan, utan att behöva fundera så mycket på vad som händer runt omkring. 

fredag 9 oktober 2015

Höstpromenad

Miqro: Oj, oj, oj vilken fart han har, så onödigt.....

Miqro: Åh nej, kommer det fler där borta....

Miqro: Shit vilken fart hon hade! Jag hann ju knappt flytta på mig...

Miqro: Jaha och där kommer han också och tror att han äger stället...

Man ber Miqro hoppa upp på stubben för att ta en bild eller två. Från ingenstans kommer en Myzaq farandes och ska vara med. Inte för att han vill vara med på bild, för det tycker han inte är roligt, utan mest bara för att få vara med och kanske för att få sig en liten godisbit.


Jag blev mycket nöjd med Miqros blick på den här bilden!

Och där kom Myzaq igen... Inte för att Miqro bryr sig överhuvudtaget...

Det var länge sen vi var ute på en riktigt ordentlig promenad och framförallt med Shiva där alla hundarna kunde springa lösa. Alla hundarna var superlyckliga och på bilden här nedan speglas alla hundarnas dagsform rätt fint måste jag säga:
Shiva behövde ha koll på allt som hände runt omkring och i flocken, allt.
Miqro gjorde allt för att vara till lags, matte hade godis och var dessutom hängig.
Macho ville helst bara strosa omkring i sin egen värld.
Myzaq ville springa, springa, spring men ändå vara med men inte på bild...


Jag testade ett av Olas objektiv. Jag är inte så bra på det här med inställningar och sånt och jag kanske anstränger mig och försöker lära mig nån gång (Ola vill ju så gärna lära mig).... Men den här gången fotade jag bara och här är var sin bild på vovvarna som jag tycker blev bra :)





Jag är mycket, mycket nöjd att jag tog mig iväg och behöver nog ta mig såna här promenader minst en gång i veckan för att rensa mitt eget huvud och samla kraft. Tack älskade hundar för att ni följer med och gör promenaden både roligare och lättsammare!

Vill du se alla bilder jag tog (eller i alla fall de som blev bra) så kan du klicka på den här länken så kommer du till albumet :)