Agilitytävling

Vem vill kliva upp med mig kl 5.15!? Ingen?!

Tidigt, tidigt imorse drog vi iväg mot Stockholm södra för lite agilitytävling. Efter en oplanerad avstickare kom vi fram i god tid. Jag var taggad, Miqro var taggad och det blev kanske lite för mycket taggning för jäklar vad glad han var i första loppet!! Han började med att ta fel tunnelingång för att sedan ta ett par ärevarv innan vi kunde fortsätta på banan. mittendelen av banan gick fantastiskt bra men sen avslutade han med att ta typ varannan pinne i slalomen. Jag brydde mig dock inte om det utan tjoade och hade kul med min hund. Jag gick och smålog länge efter det loppet. Så jäkla kul med en så glad hund :) Visst, det blev tokigt men SÅ glad! 

Andra loppet var precis tvärtom. Redan när jag tog ut honom ur buren verkade han lite slö och nosig och inte blev det bättre när vi kom ut på banan heller. Rätt blev det men på tok för långsamt och det var en alldeles för lätt bana för att det skulle räcka till nån pinne. Bara en hund som nollade hade sämre tid än oss och vi hamnade på en 11:e plats (dock inom referenstiden). Efter det loppet kände jag mig lite missnöjd och fundersam. Varför var han så låg och trött och seg redan nu? Jag diskuterade med Yvonne och hon erbjöd sig att "kidnappa" Miqro strax innan det sista loppet så att han blev lite uppvärmd men att han inte fick vara med mig. Sagt och gjort.

Några hundar innan det var vår tur tog Yvonne ut Miqro ur buren och han ville bara till mig och tyckte att hon var jätteknäpp som tog iväg honom. När han strax innan start fick komma till mig började han dock nosa i backen igen... Suck tänkte jag men kämpade ändå för att peppa honom innan start. Det gav kanske lite resultat för det sista loppet var bättre än det andra. Dock var jag lite otydlig in i slalomen så vi fick en femma där. Annars var det ett helt okej lopp. Inget kanonlopp men helt okej, en 14:e plats räckte det till. 

Myzaq då? Jo, han var med som  publik och moraliskt stöd. Han skötte sig exemplariskt och var trevlig mot alla utom uppfödaren Helenas lilla valp. Den var äcklig tyckte han... Han blev dock väldigt glad varje gång han såg Helena och han försökte också fjäska för sin mamma Puma men det hade han inte så mycket för. "Du har flyttat hemifrån" sa Puma. 

Knäpphunden som hade världens möjlighet att ligga i mitt knä eller på en mjuk filt valde det bästa stället han kunde hitta att bädda på, på väskan till tältet... Mysigt! ....

Jag är SÅ sugen på att starta upp Myzaq också men han är ju inte redo ännu så jag får väl snällt vänta... Han verkar som synes rätt nöjd med att bara vara med också och blir man så här trött av att bara vara åskådare så kan man ju undra hur trött han skulle vara om han varit med och tävlat....