Positiv känsla med Myzaq!

Jag är så glad att Sofia ville tävla och att jag var så sugen på att åka till Vaxholm så att jag anmälde Myzaq av bara farten. Jag hade ju bestämt att han inte skulle tävla mer i år, att vi skulle träna under vintern och sen komma igen till våren. Jag skulle ju satsa på rallyn... Men OJ vad glad jag är att jag tävlade agility med honom idag! Äntligen fick jag en positiv känsla med Myzaq på tävling! Äntligen! Efter allt slit, alla funderingar, alla tankar, alla tvivel så levererade han äntligen! Visst, det blev två disklopp men vi hade kul, tillsammans! 

Första loppet var ett hopplopp som finns på film. Myzaq började med att starta utan mig vilket jag så klart lät honom göra, han ville springa och hoppa hinder! Långhoppet som han knappt har provat var inga problem och sen kom slalomen. Jag visade och han zick-zackade. De två sista portarna blev han lite tveksam men det gick snabbt att få kontakt med honom och han klarade hela slalomen i skaplig fart trots att publiken satt precis intill! På tillbakavägen i den röda tunneln halkade han och blev rädd. När han sedan hoppade på sidan av däcket och jag tog tillbaka honom blev han osäker, vilket man också kan se eftersom han sätter sig och slickar sig på snoppen och luktar sig i rumpan innan han kommer tillbaka till mig och tar däcket som man ska. MEN, han hämtar upp det och visst, han tar inte den långa makarontunneln men han hoppar i mål och är glad! Matten är supernöjd med känslan och hade han inte halkat i tunneln hade vi nog tagit oss runt med 5 eller 10 fel.

Innan agilityloppet funderade jag på om jag skulle gå iväg och låta honom springa genom en tunnel några gånger för att få upp självförtroendet igen men jag valde till slut att inte göra det. Vi hade det så mysigt i stolen....

När det var dags för agilityloppet var däcket som andra hinder. Myzaq hoppade återigen i ramen och tog sedan ramen även på tillbakavägen. När vi då var diskade så struntade jag i att låta honom springa upp på gungan eftersom vi knappt tränat den och jag inte ville utmana ödet nu när vi var så glada. Han tog makarontunneln med lite tvivel och trots att jag försökte få honom hela vägen ner på balansbommen så hoppade han kontaktfältet. DET får vi lägga mycket tid på i vinter känner jag... Den gula raka tunneln var lite läskig och han trippade igenom den men när vi kom till den röda (som han halkade i i hopploppet) ville han inte alls gå in... Efter inte allt för mycket övertalning gjorde han dock det och fick så klart massor av glada hejarop av sin matte :) På upploppet stod slalomen och jag tyckte att det var onödigt att traggla det eftersom vi var diskade. När vi kom fram till slalomen tittade Myzaq på mig och gick mellan två pinnar, över på andra sidan och sen mellan två andra pinnar tillbaka till mig. Det måste ju innebära att han ändå har ett hum om vad slalomen går ut på :) 

Glad vovve, glad matte och bra stämning! Jag är verkligen så glad att vi fick den här tävlingen så att jag kan gå till vintervila med en lite mer positiv känsla än jag haft på sista tiden.

Hur gick det då för Sofia och Vilja? Jo, de tog sin allra första pinne i hoppklassen! Det blev mycket "fulsnurrar" men de jobbade tillsammans hela banan och det såg jättefint ut. I agilityloppet drog de på sig 10 fel men förutom det var det ett toppenfint lopp! De var också glada och hade roligt så det blev en bra dag för oss alla :)