Det var visst ett par saker jag glömde skriva om igår. För det första blir jag så trött på vissa hundägare som tycker att man är konstig som inte låter sina hundar hälsa på deras hundar. Jag har flera exempel från senaste veckan. Två av dem tänkte jag redovisa nu...
1. Jag är ute med mina hundar, båda är i koppel. Jag ser kvinnan komma med sin hund. Jag har träffat henne förut och vet att hon är pratsam (tror dock inte hon känner igen mig). Jag är inte på humör för att prata så jag tittar bort och ställer mig mellan mina hundar och henne. Hon mer eller mindre tränger sig på och frågar om hundarna får hälsa. När jag säger nej undrar hon varför. Ska jag behöva förklara för en vilt främmande människa varför jag inte vill att mina hundar ska hälsa på andra hundar? Jag bara vill inte det men svarade "Jag vill att de ska lära sig att man inte får hälsa på alla hundar". Jag kände hur stött hon blev av att jag inte ville att mina hundar skulle hälsa på hennes hund... Räcker det inte med att man tittar bort när man möter folk? Borde de inte fatta att man inte vill ha kontakt då? Eller är det jag som är känslig?
2. Jag är ute med mina hundar, båda i koppel och möter två kvinnor med var sin hund. Båda kvinnorna har sina hundar lösa och går vid sidan av gångvägen vi går på. När de ser oss säger den ena kvinnan väldigt försynt till sin hund "nej" varpå hunden går mot oss och vill hälsa. Hon låter hunden gå fram utan att kolla med mig först. Den andra kvinnan konstaterar "De kan väl få hälsa, de har ju lika täcke" och så släpper även hon fram sin hund. Jag hade ingenting att säga till om i frågan alls...
Jag tycker sånt där är svårt. Det är en sak att det är irriterande men det blir en helt annan sak när jag har en hund som verkligen behöver träna på hundmöten och behöver lära sig att man inte får hälsa på alla hundar. Hur ska jag kunna lära honom det? Jag försöker så klart så fort jag möter en hund som är kopplad och som inte får gå fram eller bryr sig men varje gång en människa bara släpper fram sin hund får vi ju liksom lite bakslag i vår träning... Det är inte lätt att ha hund...
Och apropå den här skurkhunden... När det har varit kallt och slaksigt och så har jag varit lite dålig på att aktivera mina stackars hundar en period. Det straffade sig tydligen. Vid två tillfällen på en vecka har Mille smitit. Han har fått gå lös. Det brukar gå bra och han brukar inte gå så långt från mig men nu... Två gånger har han dragit iväg. Första gången såg jag att han jagade ett djur, såg dock inte vilket sorts djur. Det var nära en stor väg och jag blev både arg, rädd och ledsen. Andra gången var det inga stora vägar i närheten och jag såg heller inga djur men jäklar vad han drog. Jag tror att han följde nåt spår så nu jäklar ska han få börja jobba med sin lilla näsa den där hunden... Synd bara att jag tycker att det är så tråkigt med spår... Jag får hitta på nåt annat sätt för näsa har han den här hunden, en riktigt bra näsa.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar