Helgen som var var en bra helg. Vi åkte tidigt på lördag morgon och styrde kosan mot Kolmården och en utställning där jag skulle ställa båda mina hundar, Miqro på blandis och Myzaq på sin första inofficiella utställning. Jag var nervös inför hur Myzaq skulle vara i ringen men visste ju att båda skulle sköta sig bra så kände mig ändå trygg med det.
När vi kom dit träffade vi Terese och hennes hundar samt två kompisar till henne. Demo blev så glad att se mig att han hoppade samtidigt som jag skulle klappa honom. KNAK sa det i mitt lillfinger och jag har fortfarande, 4,5 dygn senare, ont i fingret... Jag har ingen aning om vad som hänt för fingret har varken varit svullet, varmt eller missfärgat. Hoppas dock att det går över snart.
Hur som haver, Terese blev lite ställd. Hennes hundar gick i första klassen. Hon trodde att de gick i olika klasser men det visade sig att de skulle in i ringen samtidigt. Jag erbjöd min hjälp och fick snabbt sätta på mig en nummerlapp och försöka göra mitt bästa med Demo. Jag var inte alls beredd att ställa en border collie och jag har ju inte tränat utställning med honom alls men jag gjorde mitt bästa och Terese var tacksam för det. Terese visade upp honom när han skulle visas enskilt men i konkurrensen fick jag ta över. Vi gjorde vårt bästa men han fick stryk av Midas, sen om det var mitt "fel" eller inte har jag ingen aning om...
När jag tittade mig omkring såg jag ett bekant ansikte, Alexandra som var dagmatte åt Miqro en period. Jag har inte träffat henne på jättelänge så det var kul att se henne. Miqro tyckte dock inte att det var lika kul att träffa Alexandras hund.... ;)
 |
| Kom igen nu matte, nu kör vi! |
 |
| Miqro visade sig från sin bästa sida som vanligt |
 |
| Han ville hellre sitta än stå av nån underlig anledning... |
 |
| Men det är klart att han stod också, när jag bad honom |
 |
| Självklart får han HP sa domaren och log |
Det var rätt många med i klassen och domaren tog ut 5 st som skulle få vara med i finalen på eftermiddagen. Jag tyckte inte att domaren tittade så mycket på oss alls faktiskt så antagligen var vi rätt klara för vi gick vidare. Jag hade känslan av att domaren gillade oss så jag hade stora förhoppningar inför finalen. Mannen som stod bredvid mig hade en hund som helst ville sitta fint...
 |
| Duktiga pojkar slappnar av i sina burar |
Sen var det dags för Myzaq att visa upp sig. Han var jätteduktig och överträffade alla mina förväntningar. Domaren fick prata med honom utan problem och han sprang riktigt fint bredvid mig. Mycket duktig kille!
 |
| Blir upplyft på bordet... |
Sedan tog jag ner honom för att ställa honom fint på marken istället. Tyvärr var det ett par hundar som gruffade vid sidan av planen vilket Myzaq tyckte var läskigt så då kunde han inte fokusera lika bra på mig. Det gick ändå okej och jag fick honom att spinna lite och äta lite godis men han hade hela tiden koll åt det håll hundarna gruffade och ville inte gärna vända rumpan åt det hållet... Det gick ändå bra och han blev BIR, vilket inte var så svårt eftersom han var den enda russkiy toyen som var med... Vi fick HP och fick komma in i konkurrensen med de andra hundarna i grupp 9.
Även i gruppfinalen skötte sig lilleman exemplariskt. Han hade full fokus på mig och stod jättefint (om än lite som en gunghäst). Jag är mycket nöjd med hans insats även om det inte räckte till en placering i gruppen.
Till slut var det då äntligen dags för Miqros final. Vi var, som sagt, fem hundar kvar och fyra skulle få rosett. Det vore ju snöpligt att komma femma... Återigen tyckte jag att domaren tittade mer på de andra hundarna än på oss. Var det bra eller dåligt? Miqro ville fortfarande gärna sitta och jag fick ofta säga åt honom att ställa sig, vilket jag inte brukar behöva. När vi gick travade han så klart på som vanligt med sina fina höga benlyft :)
 |
| Visst kan jag väl få sitta ner matte? |
 |
| Den här bilden gillar jag :D |
 |
| Okej då, jag kan väl stå också... ett tag... |
När det var dags att lämna ut rosetterna och placeras var det som vanligt nervöst. Till slut var det vi och en hund kvar. Jag hade nog blivit besviken om vi inte hade vunnit över den kan jag säga... Men nu vann vi och Miqro blev BIS i öppen klass!
Det som jag tycker är det tråkiga i det här är att i "vanliga" blandisutställningar blir det ju en BIS, alltså att bara en hund på hela utställningen blir BIS. Vinna vår klass har vi ju gjort ett flertal gånger men att bli BIS, bästa hunden av alla, har vi kvar. Nu såg jag min chans till det eftersom jag kände att domaren gillade Miqro men vad händer? Det blir inte BIS på det viset utan det blir en BIS i varje åldersgrupp. Javisst, Miqro blev BIS och det var så klart kul men det hade ju varit ännu roligare om det var "som vanligt" och att han vunnit över alla blandraser... Nåväl, då har vi fortfarande nåt att sträva mot :)
 |
| Miqro visar stolt upp sina rosetter |
 |
| Även Myzaq fick två rosetter |
Myzaqs bedömning: "1 år 3 mån. Tilltalande maskulin helhet. Bra blick, bett och pigment. Utmärkta öron. Bra kroppsproportioner. Välställda ben och tassar. Rör sig mycket bra. Korrekt hårlag av snygg färg.
Miqros bedömning: Väl (nånting som jag inte kan läsa) av utmärkt kvalitet. Vackert mask. huvud. Utmärkt överlinje. Väl ansatt svans. Tillräckligt bröstparti. Bra vinklar. Bra rörelser. Utmärkt pälskvalitet och färg. Lätt att visa, ställer sig själv. Bra kontakt med förare.
 |
| När jag satte in hundarna i bilen kröp först Myzaq in i buren och när Miqro kom in i bilen gick han också in där. Det blev lite trångt... |
Efter utställningen åkte vi vidare mot Motala för att hälsa på Mille, Veronica och Saga. Mille blev jätteglad när vi kom och han och Myzaq sprang runt, runt, runt i ren glädje. Det var härligt att se att Mille mår så bra och kul att han blev glad att se mig. De andra gångerna vi varit där har han mest varit sur och grinig men nu kände jag igen honom. Förmodligen har han blivit lite förvirrad de andra gångerna vi setts men att han nu förstått vilket som är hans flock. Myzaq däremot blev HELT knäpp. Han var värre än när hanhundar träffar löptikar. Jag kan inte för mitt liv förstå hur himla låst han är på Mille. Efter några tillsägelser förstod han dock att han betedde sig illa och varvade ner och blev mer som en normal hund...
 |
| Miqro var trött efter utställningen men ville ändå vara med... Höger framben vek sig när han somnade... Sötnosen! |
 |
| Mille i famnen på sin gamla matte |
 |
| Jag hade tur och fick fina nya naglar. Är supernöjd! |
 |
| Ser nästan ut som i gamla tider ♥ Och så Mille med tungan ute... |
Vi tackar Veronica för att vi fick komma och hälsa på! Vi tackar Terese och Amanda för trevligt sällskap på utställningen! Vi tackar alla för att vi fick en jättehärlig helg! Innan vi åkte hem stannade vi till hos Olas mamma. Det var trevligt att träffa henne och hennes lilla vovve. Jag blev helt såld på den hunden. Hon var charmig till tusen! Stort tack även till dig Monica!
Efter att ha varit hemma några dagar behövde Myzaq busa av sig så vi tog oss till hagen för att träffa Kajsa. Det är alltid lika spännande vilken eller vilka hundar hon har med sig. Den här gången var det Betty som fick följa med. OJ vad hon vuxit sen jag såg henne senast! Vi satt i hagen i 1,5 timme medan hundarna strosade, nosade, skällde och emellanåt lekte och busade. Jag fick några bra bilder på de fina vovvarna :D Tack för trevligt sällskap! Det gör vi om snart igen tycker jag!
 |
| Jag älskar placeringen av rödklövern :) |
 |
| Curre hittar alltid bra platser att ligga på |
 |
| Här är alla mina fina pojkar samlade på en och samma bild ♥♥♥♥♥ |
De flesta bilderna från utställningen har Ola Schedin tagit. Om du vill se ännu fler bilder från både utställningen och hagen är du välkommen till galleriet på min hemsida eller flickr
