För ett par veckor sen började Miqro bete sig konstigt. Jag trodde att han fjantade sig som vanligt när han stannade och inte ville gå. Sen började han halta och då blev jag orolig. Jag kände igenom honom men märkte inget konstigt och tänkte att jag skulle avvakta till dagen efter för att se hur det utvecklade sig. Morgonen därpå vaknade jag av att han slickade sig jättemycket. Det var alldeles blött i sängen och när jag var ute på morgonkissen såg jag hur han såg ut i rumpan. Då blev jag orolig och bekymrad på riktigt och ringde veterinären som sa att jag skulle komma dit med honom.
När vi fick komma in till veterinären såg de att han hade ont och misstänkte att det var analsäckarna som krånglade så de sövde honom och skulle "fixa till honom" och jag skulle få hämta honom en timme senare. Det var en trött och olycklig hund jag hämtade. Ena analsäcken hade spruckit och blivit inflammerad. När vi kom hem var det riktigt jobbigt att se honom. Han hade nästan panik när han inte kunde klia/slicka sig i rumpan.
Tack vare antibiotika och smärtlindring var han bättre redan dagen därpå och nu är han i princip helt återställd. Han fick den sista antibiotikan igår morse och på tisdag får han sista smärtlindringen.
Det roliga i det här är att jag upplever att han är piggare än på länge så jag undrar hur länge han haft bekymmer med sina analsäckar utan att jag märkt det. Eller så är han bara pigg ändå, det är ju svårt att veta vilket faktiskt ;)
Skönt i alla fall att han mår bra nu. Det är ju huvudsaken att han mår bra min lilla prins!
Jo just det, när han ändå var sövd passade de på att skrapa tandsten i hans glugg mellan framtänderna så nu måste han borsta tänderna i princip dagligen så att tänderna hålls rena och fina. Det tycker Miqro är jättekul, eller inte ;) Även Mille får haka på i tandborstningen och han tycker också att det var en bra idé - not! ♥
Trattisen:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar