söndag 23 juni 2013

Agilityträning

Vi har inte tränat agility sen i höstas så när Lotta frågade om vi ville träna med dem blev jag sugen. Tack snälla Lotta för att du fick mig att komma igång med agilityn igen!! Det var superroligt!! Både Miqro och jag var taggade. Först byggde vi en bana och efter det värmde vi upp och tränade på små delar av banan. Vi började med några hopphinder och det var inga problem. Sen skulle vi testa en kombination med slalom, platten och däcket. När slalomen gick som en dans tänkte jag belöna Miqro men han hade redan suget på platten så vi tog hela kombinationen innan belöning. Bara det att han hade suget på platten mer än fokus på godis säger en hel del när det gäller godisråttan Miqro. SÅ NÖJD!! 

Så småningom var det dags att köra hela den lilla banan. Miqro var taggad till tusen och hade bra fart och lyssnade bra. Det gick kanon!! Inga problem nånstans faktiskt. Vi körde den banan några gånger innan vi vände på den och körde den baklänges också. Det var verkligen kul tyckte både Miqro och jag så nu blir det kanske nån tävling i år också :)

Även lille Mille fick prova på lite agility. Han är ju mest fokuserad på att nosa den mannen. I början var det svårt att få kontakt med honom och han ville hellre springa runt hindren än hoppa över. Balanshindren är dock inga problem och tunneln springer han igenom som om han aldrig gjort annat. Sista gången vi körde en hinderkombination hoppade han dock alla fyra hindren på raken utan att försöka springa runt ett enda ett. Han spårade visserligen mellan hinden men ändå. Min älskade lilla näshund ♥

Jag har inget minne av att jag hoppade över nåt hinder men det ser ju
onekligen ut som att jag gör det... Ja jösses, jag säger då det...

Efter agilityträning blev det lite bus med Amigo och Nemo innan vi åkte hem till Lotta och hennes familj för fika, mat och hemsidespysslande:


Lilla Loppan fick också prova på lite agility och även hon var riktigt duktig faktiskt. Full fart när hon hoppade hinder, sprang över balanshinder och även genom en tunnel. Jag tror att hon kan bli riktigt duktig på agility om hon får träna på det. Snabb som en vessla är hon ju... Tyvärr blev det inga bilder på henne på agilityplanen. 

Innan vi åkte hem efter en mycket lång och trevlig dag var det dags för det obligatoriska gruppfotot:


STORT TACK till Lotta och Amanda för en mycket trevlig dag!!! Även stort tack för att jag får använda era bilder i min blogg :) Hoppas att vi ses snart igen!

Midsommar

Det blev en riktig hundhelg igen. I måndags kom det en hund hem till mig. Hon är här på semester några dagar. Det är så roligt att lära känna nya hundar :)

I torsdags kväll åkte vi till mamma och pappa och när vi kom fram fick hundarna springa av sig på gården. Det blev inte så mycket mer gjort den dagen och vi sov gott på natten. Dagen efter var midsommarafton. Vi klev upp och gick en promenad tillsammans med mamma och gråhundarna. Det blev mamma, jag och 5 hundar :) Pappa låg fortfarande och sov nämligen... När vi kom tillbaka till gården efter promenaden släppte jag lös mina hundar och jäklar vilken fart det blev! De kutade som små tättingar runt, runt medan gråhundarna var kopplade...

Jag fick i uppdrag att plocka blommor och ställa på trappen så jag tog med mig "mina" hundar och gick iväg över gärdena bakom huset. Hundarna sprang lösa och jag passade på att fota dem lite :)








På midsommarkvällen åkte vi iväg till en midsommarstång och lyssnade på lite folkmusik och såg både barn och folkdansare som dansade. Hundarna fick följa med och det var superbra miljöträning. I början var Loppan spänd men ju längre vi var där desto mer slappnade hon av. Miqro däremot la sig ner på asfalten och undrade när det skulle hända nåt roligt. Det blev en trevlig och mysig midsommarafton tillsammans med mamma, pappa och ena lillebrorsan, och så en hel hög med hundar :)

söndag 16 juni 2013

En riktig hundhelg

Igår morse startade jag tidigt hemifrån. Då hade jag tre hundar i bilen, katterna fick stanna hemma. 
Första stoppet var Knivsta. Där lämnade jag första hunden, Miqro. Han skulle spendera helgen hos sin barnfamilj. Både Miqro och familjen blev glada när han kom dit, även om det var tidigt på morgonen. Nästa stopp var Farsta Strand där jag lämnade Hera. Det var lite jobbigare för henne kommer jag förmodligen inte att träffa igen eftersom hon flyttar till ett nytt hem. Dock känner jag mig helt säker på att hon kommer att få det jättebra hos de nya ägarna för de verkade så nöjda med hunden och fastnade för henne direkt ♥

Sen åkte Mille och jag vidare till Farsta Gård där vi parkerade och väntade en stund. Mille gnällde när han blev ensam kvar i bilen och funderade nog var kompisarna tog vägen.... Så småningom kom våra "nya" kompisar. De kompisarna som skulle gå bevakningsutbildning tillsammans med oss. 

Vi gick iväg till Farstanäset där vi startade vår utbildning. Det hela gick ut på att Mille skulle lära sig att leta efter "spioner" i skogen och markera för mig var dessa låg. Han skulle även markera föremål och snubbeltrådar/"minor". Mille älskar ju såna här uppgifter så han blev eld och lågor när han förstod vad det handlade om. Han är ju så rolig att jobba med!! Snubbeltrådarna var dock lite svåra första passet men pass nummer två hade han stenkoll på vad han skulle göra. Han är ju så snabblärd min lilla jycke. 

Igårkväll åkte Mille och jag hem till Uppsala. Det var tomt med bara en hund men vi var så trötta, både Mille och jag, så det gick bra ändå. Idag var det dags igen. Vi fortsatte leta "spioner" i skogen och utvecklade det vi lärde oss igår. 

På eftermiddagen var det dags att åka hem. När jag skulle hämta Miqro hade han inte alls nån lust att åka hem. Han kom och hälsade men försvann lika snabbt igen och la sig mellan pojkarna i soffan. Min älskade skrutt har det så bra där så han inte vill följa med hem, så är det varje gång. TACK för att ni tar hand om Miqro så bra!! Vi ses snart igen! Och TACK alla kursare för en mycket trevlig helg som vanligt!
Lunchrast och vila

måndag 10 juni 2013

Leta faror

I helgen som var blev det klart att Hera ska flytta ifrån oss. Hon flyttar helgen som kommer och det kommer att kännas tomt. Jag kommer att sakna henne! Hon har bott här lite drygt en månad och hittat sin plats så fint i min lilla flock, det gick snabbt, men nu är det dags för henne att vandra vidare i livet och glädja nån annan. Hon kommer att bli en perfekt hund för den som tar hand om hennes kompetenser. Jag hoppas verkligen att hon kommer till ett bra hem där hon får vara den fina hund hon är!

Idag har Hera och jag varit nere på stan, bara hon och jag. Jag ville testa henne lite och se vad hon klarade av när hon inte hade stöd av mina grabbar. Det gick över min förväntan måste jag säga. Vi träffade en orange ko som var lite läskig men när jag gick fram och hälsade på den gjorde hon detsamma och när vi gick förbi den igen en halvtimme senare var den inte farlig alls. Lite läskigt var det att vara på stan, tyckte Hera, men hon vandrade fram med kavata steg och var mer nyfiken än rädd. Vi såg till och med några andra hundar som hon bara tittade på, utan att säga nåt alls. Då blev jag stolt!

På det viset känns det rätt att hon ska flytta. Jag har hjälpt henne att bli en tryggare individ och hon är redo att gå vidare. Jag har gjort ett bra jobb och är stolt över det! Hera är en underbar liten hund som kommer att ge mycket kärlek och glädje till den som får leva med henne. Tack Hera för att jag har fått lära känna dig! Du kommer alltid att finnas i mitt hjärta!




måndag 3 juni 2013

Hundöarna och grillning

Egentligen skulle vi ha varit på utställning igår men den blev tyvärr inställd pga för få anmälda. Istället tog Terese och jag med oss de hundar vi hade och åkte till Hundöarna. Mille var den enda av hundarna som hade varit där förut men det gick bra ändå. Miqro höll sig undan från de flesta andra hundar och sökte sig till människor. När vi stod länge på ena ön var Miqro på den andra hos ett gäng som hade picknick med sig. Jag hämtade honom där när det var dags att gå hem... Han hade fjäskat in sig hos dem, tricksat och tiggt så han hade det bra minsann. 

Mille, Hera och jag var på den andra ön tillsammans med Terese och Demo. Hera skötte sig alldeles utmärkt bland andra hundar och jag blev jätteimponerad av henne. 
Mot hundöarna


Den fick vara med bara för att den blev så fin :)

The big poser

Lilleman kan posera han också :)

En bild att läsa hundspråk på?

Hej, jag heter Hera, vem är du?


Efter besöket på hundöarna åkte vi till en annan plats där vi skulle grilla. Det hade varit jättemysigt om det inte hade varit för att det började regna mer och mer. Vi blev ordentligt blöta innan vi kom därifrån men vi hann ta några fina bilder och få i oss lite mat innan vi gav upp och begav oss hemåt. Både Mille och Miqro badade också, mer eller mindre frivilligt...

Hello China?

♥♥♥



♥♥♥



Det blev på det hela taget en mycket lyckad dag, som alltid när vi är hos Terese! Väl hemma däckade vi alla i soffan. Alla foton tagna av Terese Sliwon. TACK för dem!!

söndag 2 juni 2013

Hera

En av anledningarna till att jag inte har bloggat på senaste månaden är Hera.
Foto: Terese Sliwon
Hera kom till mig i början på maj eftersom hennes familj inte kunde ta hand om henne längre och hon behövde nånstans att bo. Jag fick förmånen att lära känna den här fina tjejen. Jag visste inte hur länge hon skulle bli kvar och därför har jag inte skrivit nåt om henne. Nu har hon dock bott hos oss en månad så nu får hon till och med ett eget inlägg i bloggen. 

Hera är en förtjusande liten dam. Hon är väldigt tillgiven, gosig och rolig. Hon kom snabbt in i vår flock och hittade sin plats bland katter och andra hundar.
 

Förmodligen har Hera inte blivit så väl socialiserad men hon har en fin grund. När vi stöter på saker hon inte känner igen och situationer eller saker hon känner sig obekväm i spänner hon sig eller skäller. När jag och mina grabbar behåller lugnet är det som att Hera tänker "Jaha, de blir inte rädda" och så går hon fram och undersöker eller kopplar av. Det märks att hon är ovan vid vissa situationer men hon känns inte rädd så jag tror att hon har en god grundtrygghet och behöver bara utsättas för olika situationer så att hon lär sig hantera dem.

Dagen efter att Hera kom till oss promenerade vi på ett ställe där vi skulle gå över såna här "broar".
Det var läskigt, tyckte Hera och hon gick med låg kropp. Sista gången vi gick över en sån här bro den dagen tvekade hon, andades och sen gick hon. Efteråt såg hon jättestolt ut, nästan som "Jag kunde!" Idag, nästan en månad senare, gick vi på samma ställe. Då var det inga som helst problem att gå över dessa "broar". Hon travade på som om hon aldrig gjort annat.

Så nog gör hon framsteg, lilla Hera, och det är ju hur kul som helst att få vara med om! Hundmöten är en annan sak som vi gör framsteg med. Från att ha skällt på de flesta hundar vi möter har vi gått till att titta och dra i kopplet för det mesta. Hundar vi träffar under en längre period är dock en helt annan sak. Först är hon intresserad men efter att vi gått en bit bredvid varandra bryr hon sig inte om dem nästan alls.

Slutligen har hon enkelt lärt sig att hoppa upp i min famn. Det är roligt tycker jag :)

Hon är en fin och trevlig liten hund som jag är jätteglad att jag får lära känna. Nu hoppas jag att hon hittar ett bra hem där hon kan få göra skojiga saker och vara med om mycket. Så länge får hon stanna hos oss.


Vid Skokloster slott tillsammans med Amigo och Chica

Tuggar ben tillsammans med Mille

På besök hos Maria och fick då lära sig ligga "på filten"

En trött hundhög

Godisletning

Trattkantarellen...


För ett par veckor sen började Miqro bete sig konstigt. Jag trodde att han fjantade sig som vanligt när han stannade och inte ville gå. Sen började han halta och då blev jag orolig. Jag kände igenom honom men märkte inget konstigt och tänkte att jag skulle avvakta till dagen efter för att se hur det utvecklade sig. Morgonen därpå vaknade jag av att han slickade sig jättemycket. Det var alldeles blött i sängen och när jag var ute på morgonkissen såg jag hur han såg ut i rumpan. Då blev jag orolig och bekymrad på riktigt och ringde veterinären som sa att jag skulle komma dit med honom. 

När vi fick komma in till veterinären såg de att han hade ont och misstänkte att det var analsäckarna som krånglade så de sövde honom och skulle "fixa till honom" och jag skulle få hämta honom en timme senare. Det var en trött och olycklig hund jag hämtade. Ena analsäcken hade spruckit och blivit inflammerad. När vi kom hem var det riktigt jobbigt att se honom. Han hade nästan panik när han inte kunde klia/slicka sig i rumpan.

Tack vare antibiotika och smärtlindring var han bättre redan dagen därpå och nu är han i princip helt återställd. Han fick den sista antibiotikan igår morse och på tisdag får han sista smärtlindringen.

Det roliga i det här är att jag upplever att han är piggare än på länge så jag undrar hur länge han haft bekymmer med sina analsäckar utan att jag märkt det. Eller så är han bara pigg ändå, det är ju svårt att veta vilket faktiskt ;)

Skönt i alla fall att han mår bra nu. Det är ju huvudsaken att han mår bra min lilla prins!

Jo just det, när han ändå var sövd passade de på att skrapa tandsten i hans glugg mellan framtänderna så nu måste han borsta tänderna i princip dagligen så att tänderna hålls rena och fina. Det tycker Miqro är jättekul, eller inte ;) Även Mille får haka på i tandborstningen och han tycker också att det var en bra idé - not! ♥

Trattisen: